Tekniskinformation

Stora konstruktiva friheter
• Tunnväggigt gods kan tillverkas ned till 0,2 mm, vanligt 1-3 mm.
• Lättviktskomponenter på ner till 1 g kan tillverkas.
• Största möjliga mått är 190 x 160 x 160 mm. Längder på 250 mm är möjliga om inga andra mått överstiger 100 mm.
• Komplexa detaljer avseende inre och yttre former är möjliga.
• Superfina ytor på 0,8 µm kan uppnås i gjutet tillstånd.
• Inga släppningsvinklar är nödvändiga.

Godstjocklekar

Tunt gods och jämn godstjocklek kan erhållas med låg porositet, formförändring och toleransspridning.
Konstanta och tunnväggiga tvärsnitt är att föredra, men större tvärsnittsändringar kan erhållas genom en kritisk analys av komponentens konstruktion och verktygs-utformningen.
Godstjocklekar och planhet över stora ytor kontrolleras bättre om genomgående hål och stag byggs in i konstruktionen.

Godstjocklekstoleranser

Godstjocklek (mm)	Tolerans (mm)
<0,5	±0,10
0,5 - 1,0	±0,15
1,0 - 2,0	±0,20
2,0 - 4,0	±0,25
4,0 - 8,0	±0,30

Gjuttoleranser
Toleranserna beror på geometrin hos varje del, men följande toleranser är lämpliga som vägledning för konstruk-tioner.

Längder inklusive håldiametrar (mm):

Planhet
Planheten hos gjutgodset uppgår vanligen till ±0,13 mm, mätt på en 25 mm fyrkant. Spridningen beror på konfigurationen.

Rakhet
Rakheten hålls vanligen inom ±0,1 mm per 25 mm. Spridningen beror på konfigurationen.

Rätvinklighet och vinkelnoggrannhet
Dessa mått kan hållas inom ±0,5°
Anm: Vinkeltoleranser påverkas av oregelbundna geometrier.
Förbättrad tolerans kan vanligtvis uppnås genom skärande bearbetning. Emellertid ger detta ökade kostnader och ledtider. Ju fler bearbetningsoperationer man kan undvika, särskilt fräsning, ju mer kostnadseffektiv blir MM-gjutningen.

Gjutna hål
Materialet i gjutformarna som används i MM-processen görs från en uppslamning (slurry) och kan lätt tas bort med högtrycksvatten. Detta möjliggör att fina genomgående hål kan gjutas. Förhållandet längd/diameter kan variera uppåt från 4:1 beroende på diameter.
Blindhål kan gjutas med förhållandet djup/diameter ej överstigande 3:1. Hål med diameter under 0,5 mm kan ofta gjutas.
Avlånga hål kan lätt gjutas för att ta upp toleranser vid ihopmonteringen.

Gängor gör man bäst i att inte gjuta, men införandet av en sexkantig fördjupning runt ett bulthål gör det möjligt att använda en infäst mutter eller bult, vilket eliminerar behovet av att gänga ett hål.
Hål som är lämpliga för självgängande skruv kan också gjutas.
Långa genomgående hål kan gjutas om tvärgående hål är nödvändiga för att understödja gjutformens kärna under gjutningen. Där en komponent skall klämmas fast till en axel, kan en slits gjutas hellre än att bearbetas.
För att minska kostnaden och förbättra noggrannheten kan försänkningar gjutas vid genomgående hål, där små toleranser behövs över hela längden.
Borranvisningar kan läggas in för att underlätta borrningen där blindhål annars kan bli för långa att gjuta.
För att underlätta brotschning av ett genomgående hål bör en borttagningsbar stödbrygga läggas in.

Släppningsvinklar
MM-processen kräver normalt inte några släppningsvinklar då vaxet har relativt lågt insprutningstryck, är självsmörjande och har minimal krympning.
Emellertid om precisionsgjutningen används för att utveckla en komponent, som senare skall tillverkas i mycket stora kvantiteter såsom pressgjutgods, kan släpp-ningsvinklar läggas in för att simulera dessa om de kommer att behövas.

Upplösbara kärnor
Komplexa inre former såsom krökningar kan skapas med hjälp av upplösbara kärnor. Toleranserna kan dock kräva släpp.

Sammansättning av vaxmodeller
Uppbyggnaden av gjutformar för kom-plexa komponenter kan ibland förenklas genom att foga ihop två eller fler modelldelar på vaxstadiet.

Gjutna kugghjul och tänder
Vissa komponenter kräver kuggar för ingrepp, t.ex i växlar, kan vara svåra att tillverka med skärande bearbetning. MM-processen är idealisk för dessa tillämpningar.
Ingjutna nitar kan kallslås för att ge en ekonomisk, stark och permanent förbind-ning. Komponent skapad av sammansatta vaxmodeller eliminerar lödning efter gjutningen.

Radier
Rätvinkliga hörn kan lätt skapas med MM -processen. Inre radier kan lätt läggas in som förstärkning. En yttre radie på 1 mm är ofta lämplig på större detaljer då den reducerar alla tendenser hos gjutformsmaterialet att spricka vid uppvärmningen av formen. Emellertid kan också skarpa hörn användas om nödvändigt.

Ytbearbetningar
Gjutna detaljer tagna direkt från gjutpro-cessen har en ytfinhet på 0,8 µm eller bättre, vilket dock kan ge olika ytfärgsnyanser.
Trumling - tar bort alla skarpa kanter och ger en yta lämplig för de flesta slutprocesser.
Automatiserad blästring med skarpa korn ger en jämn matt yta, lämplig för de flesta efterföljande ytbehandlingsprocesser.
Speciella yteffekter såsom texturer och räff-lingar kan läggas in i MM-processen. Ytor som skall vara ?äckfria måste anges på ritningen.

Integrerad märkning
Det är möjligt att inkludera många typer av permanent produktidentifikation som kan eliminera kommande behov av märkning. Logotyper och text kan produceras med ett minimum av kostnader om konstruktionen klarar av att detaljerna kan dras av från vaxet på verktyget.
Det bästa sättet att märka detaljen är att använda upphöjda bokstäver på den gjutna ytan (ingraverade i vaxmodellen). Där sådan information måste vara nedsänkt i funkt-ionsytan, kan den placeras på en upphöjd platta i den gjutna ytan. Lämpligt djup på ingraveringen: 0,25-0,50 mm

Möjliga ytbehandlingar
Följande ytbehandlingar kan användas:
Alocrom1200 / Iridite / kromatering - är processer som ökar korrosionsmotståndet hos aluminiumdetaljer, medan man erhåller en elektriskt ledande yta.
Anodisering - för skyddande ändamål kan användas på gjutgods av aluminium men kan inte användas för dekorativ anod-isering.
Plätering - kan användas på de ?esta legeringar. Metoden måste anges på kon-struktionsritningarna.